Promemoria #1

Inledning

Jag vill med mitt examensarbete studera och utforska hur elever som inte nått grundskolans mål för gymnasiebehörighet har upplevt om, och hur deras skolgång har anpassats efter deras förutsättningar och behov.

Enligt Lgr 11 skall hänsyn” tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika an­ledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla” (s. 9)

Min erfarenhet av att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, och som har eller har haft svårt att läsa skolans oskrivna sociala koder, är att de har betraktats och behandlats utifrån ett kategoriskt perspektiv (Persson, 2008) där de tillskrivits problemen istället för att ha fått en skolmiljö anpassad utifrån deras behov.

Syfte

Jag vill med mitt arbete ge röst åt elever som har hörts, men inte lyssnats på. Som inte har nått de mål som satts för deras åldershomogena årkurser, mål som inte förankrats hos eleverna. Elever som inte knäckt de sociala koderna utan ställts utanför och tillskrivits problemen i en monologisk undervisningskultur. Jag vill ta reda på om de upplever att skolan har sett på dem utifrån ett kategoriskt eller relationellt perspektiv (Persson, 2008).

I sin bok Det flerstämmiga klassrummet (1995) skriver Dysthe att ”var och en måste konstruera eller bygga upp sina egna kunskapsstrukturer när han eller hon ska lära sig något - det går inte att överta eller kopiera andras kunskaper. Kunskap är inte något som statiskt kan överföras från lärare till elev, utan den byggs upp i samspel mellan individer” (s. 46).

Metod

Jag har utifrån kvalitativa intervjuer gjort ett urval av elever. De underlag som ligger till grund för mitt arbete är intervjuer med elever, pedagogiska utredningar och åtgärdsplaner. Jag har kartlagt elevernas tidigare skolgång och får ta del av deras nuvarande skolsituation. I dagsläget är det två elever som jag fokuserar på, men yttre faktorer kan påverka så att vi i slutskedet blir färre, eller att vi får in fler elever i det gestaltande arbetet.

Jag avser att tillsammans med eleverna utforska deras minnen och upplevelser av skolan, och hur de upplevde att man såg på dem. Då dessa individer har kartlagts, utretts och exkluderats tillräckligt i sitt liv är det viktigt att det är deras tolkning som blir grunden till min gestaltning, och min förhoppning är att vi ska kunna väva samman våra gestaltningar till en helhet. Min uppgift blir att presentera en slutprodukt men processen blir gemensam.

Till vårt förfogande har vi en hyfsad musikstudio, kameror, filmkamera, videoredigering, blandade material för måleri och skiss samt en ödelagd skolbyggnad.

Dysthe, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber
Utbildningsdepartementet. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Stockholm: Utbildningsdepartementet.