Ett med miljön

En upplevelse jag har fått i min förstudie är att eleverna upplever sig som ett med miljön, den dåliga miljön. De har präglats och stämplats som ett hål i väggen. Felet har lagts hos dem, antingen genom direkt skuldbeläggande eller att man från skolan formulerat att man inte kunnat tillgodose elevens behov.

I min studie av miljöer har jag känt eleverna som kvarlevor i form av trasiga element eller hål i väggar. I skrivna budskap eller kvarlämnade föremål. De finns kvar i tomheten.
Hur går jag vidare med det.... Jag vill gestalta hur de flyter samman och präglar varandra, Hur skolans mentalitet av att "det sitter i väggarna" går in i killarna och tjejerna. Så mitt huvudspår nu blir att blanda dessa. Jag tar anonymiserade kort på elever och redigerar in miljön i deras kroppar. Ofta beskrivs "skötsamma" elever som änglar. Istället för vingar på ryggen har min målgrupp hål efter skolans stövelsparkar, de har inte fått vistas i en miljö där det växer. Jag återkommer alltid till Ikaros på något sätt. Jag vill ge näring och jordmån att växa i och det får aldrig vara för sent. Jag orkar inte med den mentaliteten.

Dagens skiss handlar om dörrar, låsta, trasiga och öppningar i min gestaltning. Det är ganska befriat att fulskissa, snabbt och kravlöst.




Här är lite bilder från dagens evakuerade skolbyggnad. Fokus idag var mer helhetskänslan och det sterila.Och här är ett nytt användningsområde för skärmar.

Jag har beställt Ylva Spånberger Weitz avhandling ”Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande. En studie av fem livsberättelser”. Tror att den kan ge mig lite input...