Det är mycket som kommer fram... hos samtliga inblandade. Vi har skrattat, skrikit och tänjt på gränser som man inte tänkt ha. Jag hade inte räknat med att få skrattanfall, att smärta och skratt satt ihop. Det har blivit mycket film och stillbilder. Ska jobba vidare med materialet och se vad som blir bäst i slutändan. Kommer bli många timmar med redigering. Vi filmade med två kameror och det behöver klippas. Sen blir ljudet en utmaning... det låter helt sjukt med äpple som smaschar ett ansikte, men våra prat och skrik behöver bort. Det är en annan film...
Här är ett ihopklipp av stunder då det inte gick att vara helt seriös och performig.... det va lättare sagt än gjort, men nu är det gjort!
3 kommentarer:
Åsa, du lever! Ditt projekt är fantastiskt.. spännande och obehagligt på flera sätt. good work girl!
tack! ja, jag känner mig mycket levande. som att jag renats från arvssynden... det är uppfriskande i efterhand, fast min näsa kommer nog aldrig sluta att göra ont :-)
OMG shit va snygga bilder! och fy sjutton vad ont det ser ut att göra i filmen. grymt att du fixade det utan att kola vippen. ska bli intressant att se din film utan deras röster. det lär bli mäktigt och obehagligt. ses snart I hope
Skicka en kommentar