Idag är jag mör i kroppen. Små sår i munnen efter att tänderna skurit in i läpparna, näsan vill inte vara med. Jag är öm i nacke och axlar och det känns som träningsvärk lite överallt. Men det syns i princip ingenting för ett ovetande öga. Inte för ett vetande heller. Lite rodnader och lite färgrester av köpeblod på händerna, men i övrigt har allt lagt sig under natten. Kroppen är fantastisk!!
Det har fått mig att tänka på hur jävla mycket stryk som ligger bakom kvinnan i solglasögons svullna ögonlock. Jag har varit medveten om min kropps gårdag varje sekund av idag, så hur känns det att vara kvinnan som fått stryk, som mosats av sin närstående?
Jag har varit en turist idag. Sett min kulturstad ur ömma ögon. Gått igenom stadens museér med kartor och broschyrer. Studerat konsten i relation till min ömma kropp och att med medvetenhet se. Att se och inte kunna välja att inte se.
Det är ju stor bonus att det är HBT-festival för utbudet är extra fantastiskt.
Jag talade med turister från jordens alla håll och kanter, blev medveten om att människor reser hit för att se vår stad, från andra sidan jorden och i storgrupp!!
Fick frågor om vad regnbågsflaggorna som var över hela staden symboliserade, en dam fnissade när jag sa att det var en festival, för hon hade mycket riktigt trott att det stod för gaypride, men hon undrade om denna stad alltid var i pride-mode, i Sidney som hon kom från hade de Mardi Gras en gång om året.
En man i 70-års åldern skrattade när jag berättade om HBT-festivalen och sa att han misstänkte det eftersom - every doorhandle said DRAG!, and that he thought that this would be a city not to bend over and collect coins from the ground without thinking about the consequenses before bending over.
Jag fnissade tokmassor åt honom. Jag har aldrig sett drag på dörrhandtagen som något annat än en instruktion som jag alltid gör fel på. Jag trycker alltid.
Nu ser jag det annorlunda, vi är ett HBT-folk men drag-dörrar! Heja Göteborg!
Så jag har spenderat dagen postäpplad och med öppna ögon i staden. Sen promenerade jag till Hisingen och utsatte mig för att gå över bro. Jag tycker att det är ganska otäckt med broar, men idag gick det bra. Nu ska jag ta mig an tio kilo äppelkross, eller det som är kvar. Mycket blev mos men delar av eländet ska jag koka kräm på.
Hållbar utveckling och det där ni vet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar