Jag multitaskar nu, för att svänga mig i en svenengelsk lian. Målar, skriver, limmar, klipper, läser, tar in, inspireras.
Jag har jobbat med mattan. Slängt ett kilo lappar i lera.
Här blev det en paus i skrivandet, kan nog komma att bli fler för guldklimpen är vaken och då är det inte riktigt okej att sitta vid datorn, såvida inte han får sitta i knät och kolla på Dora. Varför jag skriver in min paus är för att han ropade för att han ville ha en blöja. Och när jag hämtade en så låg han i fotöljen och ropade -Tack, tack dagen! flera gånger. Så fint och viktigt. Tack för idag, dagen!
Åter till mattan. Jag har tänkt mig att testa bomull och gips och allt möjligt. Testat, måttat, lagt och känt att NEJ! Jag kom att tänka på min enskilda handledning. Katti pratade om det som inte är, som blir kvar. I "lärarrummet" finns märken kvar efter tejp som inte finns men som syns då det målats över. Katti visade mig det och nu kände jag att det kunde testas på min matta.
Jag målade i guld, klistrade på lappar av tejp och målade tillbaka bakgrunden. Lät det torka och drog av. Det känns bättre, men jag vill pausa med den nu. Den känns lite överflödig. Jag vill djupare in i det abstrakta.
Jag läser två böcker om Hilma af Klint:
Enheten bortom mångfalden : två perspektiv på Hilma af Klints verk, av Gurli Lindén & Anna Maria Svensson
och
Hilma af Klint: ockult målarinna och abstrakt pionjär, av Åke Fant
Jag är tagen av denna kvinna och all historia som följer med. Jag inser att jag kollar vidare på andra konstnärer, årtal och händelser och jag når en didaktiskt insikt: jag har fått mig intresserad av konsthistoria utan att det va med flit. Att genom ett intresse hitta nya, den klassiska vägen till kunskap. Intresse! Jag märker att jag kommer ihåg det jag läser. Stort! Ibland behöver jag påminnas!
Jag känner att jag kan släppa min transformationsmatta mer och kan komma till insikten, min bönematta och bestämmer mig för att slopa att göra en installation med en matta som spottar ord och göra en abstraktartad tolkning av min bönematta istället. Allt i Hilmas anda. Det är ju trots allt jag som kom på att jag gör en bönematta, så då kan jag lika gärna göra en.
Jag återvänder till min flödesmålning och ser en matta på den. En trasmatta, eller något som kan vara en skiss av en trasmatta
och med den jobbar jag vidare nu.
Rapportskrivandet går inte lika frammåt. Står still på sidan fyra och känner mest att jag källsorterar och det är inte kul. Jag är förkyld och för gnällig och tung i huvudet för att sitta länge och hitta ord. Dessutom vill jag måla och läsa. Ska ge mig lite ledigt med rapportering till imorgon eller så.
Tips för den som passerar genom Borås:
Lars Lerin ställer ut på Konstmuseét. Säkert värt ett besök. Jag ska dit!
För den som vill känna den kärlek som bara fanns, och en ålder vi har passerat, se New Moon.
1 kommentar:
Det är så härligt att bara stå brevid och läsa om allt du har för dig. Jag hade nog filmat dig själv när du ligger och brottas med mattan, bara för at fler skulle få uppleva din process. Det dä med tejpen lät jätteintressant. Gamla avtryck som sitter kvar i väggarna. Hoppas det går att genomföra på din matta. Jag är online hela jul och nyår. Jag kommer inte bli klar förrän sista minuten, men det känns bara bra. Nya idéer varje dag. God jul och sånt...
Skicka en kommentar