2 x katarr

Jag har inte bloggat på ett tag. Jag har varit upptagen av gestaltning, rapportskrivande, jul, inresta släktingar från Indien (hurra för julmirakel), kvalitetstid med min son, jobb och en rejäl dos magkatarr och luftrörskatarr. Jag är fullproppad med mediciner med trianglar på flaskorna och kanske mer andlig än på länge trots allt.
Rapporten skrev jag ut precis, i sista stund, och såklart tog färgpatronen slut så bilagorna har inte autentisk färg, men jag kan inte hosta mig ut och köpa ny, så det får vara.

Min bönematta är en hyllning till Hilma af Klint, eller jag är inspirerad av henne i alla fall. Jag vill även göra en tolkning som inte är så pompös och finkulturell som en handknuten matta från Afghanistan, för andligheten jag tolkar är folklig, och jag började tänka på trasmattor. Således bestämde jag mig för att måla en trasmatta och sen göra en bön på mattan av alla ord. Jag tejpade ränder och målade men det blev så kliniskt och inte alls som en matta. Man kan inte väva med linjal, så jag målade över allt och valde att använda bakgrundsränderna i samma färger som Hilma af Klint avnände i cirkeln på sitt verk Serie VIII. Utgångsbild från mars 19201. På ränderna har jag gjort en elips och i den ska jag skriva orden.

Min tolkning hittills (bild tagen med rutten kamera så färgerna är inte helt riktiga)

Inscannad bild på Hilmas målning, men det blev inte helt hundra hur jag än gjorde.

Fortsättning följer i dagarna. Ska fota allt ordentligt och lägga in i veckan. Ska bara samla lite krafter först.

Ja... vart är jag nu och vad håller jag på mig. Lämnar en lägesrapport...

Jag multitaskar nu, för att svänga mig i en svenengelsk lian. Målar, skriver, limmar, klipper, läser, tar in, inspireras.
Jag har jobbat med mattan. Slängt ett kilo lappar i lera.
Här blev det en paus i skrivandet, kan nog komma att bli fler för guldklimpen är vaken och då är det inte riktigt okej att sitta vid datorn, såvida inte han får sitta i knät och kolla på Dora. Varför jag skriver in min paus är för att han ropade för att han ville ha en blöja. Och när jag hämtade en så låg han i fotöljen och ropade -Tack, tack dagen! flera gånger. Så fint och viktigt. Tack för idag, dagen!

Åter till mattan. Jag har tänkt mig att testa bomull och gips och allt möjligt. Testat, måttat, lagt och känt att NEJ! Jag kom att tänka på min enskilda handledning. Katti pratade om det som inte är, som blir kvar. I "lärarrummet" finns märken kvar efter tejp som inte finns men som syns då det målats över. Katti visade mig det och nu kände jag att det kunde testas på min matta.

Jag målade i guld, klistrade på lappar av tejp och målade tillbaka bakgrunden. Lät det torka och drog av. Det känns bättre, men jag vill pausa med den nu. Den känns lite överflödig. Jag vill djupare in i det abstrakta.
Jag läser två böcker om Hilma af Klint:
Enheten bortom mångfalden : två perspektiv på Hilma af Klints verk, av Gurli Lindén & Anna Maria Svensson
och
Hilma af Klint: ockult målarinna och abstrakt pionjär, av Åke Fant

Jag är tagen av denna kvinna och all historia som följer med. Jag inser att jag kollar vidare på andra konstnärer, årtal och händelser och jag når en didaktiskt insikt: jag har fått mig intresserad av konsthistoria utan att det va med flit. Att genom ett intresse hitta nya, den klassiska vägen till kunskap. Intresse! Jag märker att jag kommer ihåg det jag läser. Stort! Ibland behöver jag påminnas!

Jag känner att jag kan släppa min transformationsmatta mer och kan komma till insikten, min bönematta och bestämmer mig för att slopa att göra en installation med en matta som spottar ord och göra en abstraktartad tolkning av min bönematta istället. Allt i Hilmas anda. Det är ju trots allt jag som kom på att jag gör en bönematta, så då kan jag lika gärna göra en.
Jag återvänder till min flödesmålning och ser en matta på den. En trasmatta, eller något som kan vara en skiss av en trasmatta

och med den jobbar jag vidare nu.

Rapportskrivandet går inte lika frammåt. Står still på sidan fyra och känner mest att jag källsorterar och det är inte kul. Jag är förkyld och för gnällig och tung i huvudet för att sitta länge och hitta ord. Dessutom vill jag måla och läsa. Ska ge mig lite ledigt med rapportering till imorgon eller så.

Tips för den som passerar genom Borås:
Lars Lerin ställer ut på Konstmuseét. Säkert värt ett besök. Jag ska dit!

För den som vill känna den kärlek som bara fanns, och en ålder vi har passerat, se New Moon.

insikten

Det kom till mig, alldeles nyss efter en dag av mycket tragglande fram och tillbaka.
Jag spenderade gårdagens kvällen på min matta (som ser ut som den på bilden ovan och är skönare än en dyr säng). Målade av mönstret, funderade hur jag skulle göra det på min målning med ordträdet på. Önskade mig en overhead, en tryckmaskin, mer tusch. Målade och målade och tecknade. Började fundera på att göra detaljerna av virkade material för att få ut struktur. Mattan har varit min centrala punkt under gestaltningen, det är där jag målar och lägger ord. Det är på den jag bygger duplo och pusslar med min son. Jag är på mattan mycket, knäböjer på min matta.

Idag åkte jag och Sanna på roadtrip till borås och Textilmuseet. Det är en underbar plats! Astrid Sampe delen var liten, och gav mig lite tankar, men det stora va utställningen med Silja Puranen. Hon trycker på stora mattor och tyger. Helt fantastiskt! Jag har läst om henne i tidningen, men det va inte förrän jag såg det som jag förstod hennes storhet. Hon är fenomenal!
Efter det irrade vi runt i Borås och letade mattor och inspiration. Jag har ätit choklad och gnällt, varit glad och förväntansfull och bortjollrad i tankeverksamheten. Vi åt lunch hos min svägerska, lekte med hunden och pratade om orättvisor med fyra fina trettonåringar som just blivit oskyldigt anklagade av grannen.
Sen stötte jag på patrull på Netonnet och är inte vän med den affären just nu, men det går över. I alla fall så började jag rota i min spets och knyppel-låda när jag kom hem, och kom på att jag ska testa med att måla och limma spets på min tolkning av trädet.
Men sen när jag låg på mattan och tänkte på alla ord så kom jag på att jag låg på en matta som fyllts med böner.
En bönematta! Självklart ska jag göra en bönematta!

Min yttre text, det jag tänkte mig som ett lapptäcke av ord, blir nu en bönematta med text. Det kom till mig, som Hilma fick sina altartavlor från ovan, fast jag fick det från min sköna matta och massa intryck och inspiration.
Insikt! Alltså blir det en något rödare tråd. Det blir något orientaliskt, mönstrigt rakt igenom, fast i olika tolkningar. Jag har nästan bilden framför mig! Det kan kanske bli så att två blir en, att min andra tolkning gör den tredje överflödig, eller en annan, men en bönematta blir det i alla fall, enligt min tolkning.

Insikt!
Nedan följer lite bilder från dagen att inspireras av!

sammanträffanden

Jag älskar Astrid Sampes textiler. Hennes kryddburkar återfinns på mina köksgardiner, kökshanddukar, skärbrädor...

Jag hittade en bild av henne som jag har tittat mycket på under projektet,

rutor, älskade rutor.
Nu såg jag att det är en utställning på Borås Textilmuseum som visar hennes textilier. Jag hoppar in i bilen på torsdag och kör till tonerna av Mozarts Requiem (laddar inför nypremiären på operan på lördag. Jag ska sitta på rad åtta och bara andas och låta andligheten fylla mig).

Sammanträffanden!

Bra morgonsamling idag! Ska ta tag i en Wholphin prenumeration nu, har tänkt på det sen termin ett men det har ju aldrig blivit av. Min andra hälft (detta tokroliga epitet på den jag är gift med) undrade vad jag vill ha i julklapp. Kan ju vara en prenumeration så blir det jul hela året!

Jag insåg att det inte är så lång tid kvar att arbeta med projektet. Tänkte mig att det va lååång tid kvar men sen kom praktiska detaljer framför mig.
Hade en idé att jag skulle brodera orden på mitt kommande tyg/lapp-projekt på mammas högteknologiska symaskin. Det tyckte min mamma, som ägnar all tid åt textilkonst och kulturnämdsarbete, va en dum idé.
-Det blir fult säger hon, bättre att brodera för hand.
FÖR HAND, det är ju handarbete för bövelen. Det kommer ta tid i anspråk. Lång tid. Tur att man kan brodera på ledig tid. På arbetstid måste jag ju måla, läsa, skriva och analysera. Det får bli På spåret, popcorn och silkesgarn kommande fredagar, så sant som det är sagt.

Men på torsdag blir det Astrid och en gravid svägerska. Det ser jag fram emot!

och vad fan ska det här föreställa!

Det är faktiskt otäckt att måla saker som man vet vad man menar och försöker förstå hur man tänker, utan att det ska föreställa något som ser ut som vad det är. Jag har inte ens Leonard att gömma mig bakom.
Jag tror att jag har utvecklat nya rädslor och osaliga andar i jakten på andligheten. Jag kanske skulle ha låtsats att jag tyckte något annat va svårt och utmanande, något säkert och busenkelt. Fast det hade ju varit tråkigt och fuskigt. Men nu står jag i luften efter att jag ryckt bort min afghanska matta. Snart ska jag landa på näsan i duken och färgen igen. Efter arbetsdagens slut ska jag verkligen dammsuga för man blir fan medveten om sina svagheter när man kryper runt på golvet.

Gick förbi utanför Galleri Box igår och såg en fantastiksk installation som tog andan av mig och Leonard. Just därför gick vi inte in, för den va så ömtålig och fin så det hade slutat med katastrof. Ska gå dit själv imorgon och jag tror att det kan vara en inspiration då följande står om konstnären och verken:

Maja Droetto arbetar rumsligt i stora format med enkla industriella material. Hennes verk handlar om att öppna upp människans synfält och perception, genom att bryta sig in i ovana skikt av verkligheten. Droetto beskriver detta som att uppehålla sig i forntid, framtid och tidlöshet, i havens djup och yttre rymden, under civilisationens fernissa och inne i atomernas kärna.

Droetto undersöker kopplingar och konflikter mellan religion och vetenskap. Hon intresserar sig för både den tekniska konstruktionen och den poetiska upplevelsen. På Box skissar Droetto på ett universum och tar hjälp av en stor kaleidoskopmaskin. Hon fortsätter att borra i dimensionerna och experimenterar med att hitta komplexa mönster i kaotiska sammanhang. Finns en punkt i rummet där allt mirakulöst lägger sig tillrätta och vad får i så fall detta för konsekvenser? Efter rigorösa förberedelser ska 42 bollar och 177 rör placeras ut på exakta platser i rummet, för att förhoppningsvis få ett oroväckande skulpturalt resultat vilket enbart kan få en organiserad struktur i betraktarens öga.

Hittade en andlig tolkning från 1997. Jag inser att jag har kort hår igen, fortfarande funderar men kämpar mot andra demoner idag. Sjunger lite Jan Malmsjö..."bättre och bättre dag för dag!

världen bakom texten

jag, min samtid och min medhjälpare lägger bakgrunden.




Nu skulle jag ha lämnat in för idag typ igår, men jag har fastnat i Hilma af Klint

Grundläggande idéer i Hilma af Klints bildvärld
Gud som alltings enhet – Evolutionstanken
Allting är rörelse från ett enat ursprung, utveckling sker och i den en stor rörelse, men strävar samtidigt tillbaka mot en enhet, till ursprunget. Mörkret och Ljuset – det goda och det onda är olika delar av samma enhet: Gud – det goda.

Dualsanningen – alltings strävan efter enhet
I ett urtillstånd är människan ett med sin dual, men den högste splittrade denna enhet och människan slungades ut i evolutionen. Hennes längtan efter enhet för henne genom evolutionen mot sin andra halva. För djupast i människan finns minnet av detta urtillstånd, det paradisiska tillståndet där hon är ett med alltet. Människan återkommer genom många inkarnationer till jorden där själen har möjlighet att utvecklas, att nå allt högre mot eller djupare till sitt ursprung.

Ur ”Allteftersom jag beskriver vägen går jag vägen framåt, om metod och syfte i Hilma af Klints verk ur ett esoteriskt perspektiv”. Gurli Lindén, 1998, utställningskatalog från Södertälje konsthall.

Geometri och andlighet
När den svenska konstnären Hilma af Klint (1862-1944) började måla nonfigurativa bilder 1906 skedde detta helt utan kontakt med den abstrakta konstens pionjärer och den etablerade modernismens grupperingar på kontinenten.

Hennes brott med sin klassiska skolning från Konstakademien i Stockholm, avslutad 1887, föregicks av ett flerårigt sökande efter självkännedom som medlem i gruppen De fem. Gruppen tog intryck av dåtidens andliga rörelser, främst teosofin och rosenkreutzfilosofin, senare antroposofin. Gemensamt för dessa esoteriska läror är att de förenar och binder samman världsreligionerna, och framhåller vissa symboler som universella.
källa :http://www.bildmuseet.umu.se/hilma_malningar_texter.html

Jag behöver veta allt om Hilma.

trädet

EKG

RUTMÖNSTER SKELETT

RYGGKOTOR

ANDLIGHET

77 personer har svarat med 223 ord som är 149 unika ord delvis synonyma.