Nu flyter det på bättre, jag har hittat ett plug-in som hjälpte mig komma över tröskeln. Jag har kommit till ett läge där jag inte är beredd att kompromissa med mig själv. Då blir det svårt ibland, sen blir det bra.
Idag åt jag libanesisk lunch med några ur klassen, det va gött att ladda lite och få trevligt sällskap. Sen plöjde vi i snö och tefat landade i huvudet på oss. Vissa ville åka till Japan och vara med i snöbolls-VM, jag hade glömt mössa så jag va inte lika sugen på det, jag är nog mer av en betraktare än en doer av vintersport numera.
att jobba med verktyg man inte behärskar är en pärs ibland. att ha ideér som måste dö i idéfasen är också surt stundtals. det känns lite som när man har massa saker att göra och är många timmar hemifrån och märker att man tagit på sig trosor som åker in i röven. Antingen på ena sidan, eller bägge. Jag kan inte likna det bättre, för det är så det känns.
It's like a jungle sometimes it makes me wonder...
Idag känns det lättare att ta fighten. Har bunkrat upp med snabba kolhydrater också så att jag kan formladda vid behov. It´s on!
Dagens Lokaltidningsbesvikelse Denna blogg tillägnas alla besvikna människor som finns ute i vårt avlånga land och har behovet att påtala det för oss andra genom lokal media.
Jag spretar som en igelkott, är inne i en riktig galenfas. Gör, gör, gör och vill mer. Ramlar i låtfällor. Loopar som blir låtar passar inte in. Jävla 3.28 skada, skit..........som fan. Fast jag har kul också, fast jag är mest ganska svår idag. Mr T skriver lätt under på det.
Sånt ärt, som vi säger i hembyn. Sånt ärt.
Har kollat lite mera bakåt och inåt. Hade en kort karriär som percissionist i ett fint projekt, Coph Nia. Vid intresse kan man lyssna på Holy War Pt 1 på sidan, så lät det då, på tiden då jag va med, längesedan. En nyare tappning av låten kan ni se här , live från Moskva 2007.
En tredje version kan man se här:
Jag gillar hur Aldenon bygger musik, vidareutvecklar, sparar, gör om, återvinner. Jag kan lätt stå för att jag inte tillförde någon hjärna till projektet, bara sällskap, lite taktkänsla och armmuskler. Hittade mitt namn i en fin internationell wikipediatappning Aasa Vildblomma. Undrar vem som gjort den. Kanske blir det så jag får heta om jag ska bli internationell biker. President AAsa. Oavsett så hade jag inte nerverna. Mådde skitapa varje gång vi skulle spela. Verkligen pyton. Jag kysste trummpinnarna farväl och har stått som troget fan istället. Bra projekt ska inte ha mediokra percussionister med klena nerver.
Kollat på Gautier Deblonde. Tänk att jobba så stort. Enormt. Det lilla i det stora. Det lyfter jag på sjaletten för.
Mr T har muntrat upp mig med gammal mästerlig musik. -Hear, hear!
Nä, nu får jag ta och blåsa ut huvudet lite. Påbörja något nytt och ta mig ur gamla fällor. Ska börja laborera med bjudloopar från en annan förebild RZA. Idag har jag suttit fast i något transitläge mellan A-ha och Iron Maiden. Ni förstår att jag fastnade och att det sket sig lite lätt. Men det är kul i efterhand känner jag nu. Jag sjunger inte som Morten och Bruce (!!) vilket va grundidén. Att jag skulle dyka in i förkylning 92 och få ont överallt och snorinvasion är ovälkommet. Ska sova inatt. Har glömt det för mycket ett tag. För mycket Transit och Sons of Anarchy på nattetid är slitsamt för en åldrande ungdom.
Jag vill ha en skinnväst och en båge. Jag är fast i Sons of Anarchy-serien och vill starta ett MC-gäng som inte slåss och dödas. Ett gäng som kör fort och sprider budskap om samtiden, samhället och det egna tänkandet. Art of Anarchy. Join!
... det är fan en transitspiral, den man blev, hur man är och vad man gör av sin avkomma. min normativa uppväxt med fritänkande föräldrar, som var arbetarungar som tog sig upp och blev akademiker, lärda och lärare, som präntade in i mig att jag var viktig, fri och stark, för att de själva inte fick det gratis. jag är en medelklassunge med akademiska vingar som har det sociala modet att våga och lära. jag har inte behövt kämpa mot klassen så det är skitenkelt för mig att se ut och säga vad jag vill. de fighter jag fick gå när jag växte upp var befriade från klasskrig, det va ett annat existenskrig där min sociala plats gav mig språk över knytnävarna. ett språk som aldrig kan tystna, knappt när jag vill. är det tvångsmässigt att prata rakt ut? -ja för den yngsta av tre medelklassungar så är det nog så. det sociala spelet styrs av det sociala arvet. kan bli ett transitläge på gott och ont. nu ska min unge börja demokratisk friskola med fokus på skapande och process, så jäkla klassiskt. jag kämpar för den offentliga sektorn, demokratin och samhällets utveckling, men jag sätter inte in mitt barn i det systemet. jag bor i stan och har en stor, men bensinsnål bil och läser vänsterpress innan jag går till en privat vårdcentral för att slippa långaväntetider.
nåja, som den medelklassunge jag är så lyssnar jag gärna på punk. jag hade råd med kängorna som liten, och på lördag ska jag stå riktigt långt fram och kolla på mina åldrande vänner när de väser fram ett budskap som är bra, men som går så fort så jag inte hinner höra.
Ibland händer det man gett upp hoppet om. Idag hände det. I brevlådan låg ett brev från Freinetskolan Bild och Form. Leonard har fått plats på avdelningen Aporna från augusti. Vi har stått i kö i över två år och fick besked senast för någon vecka sedan att han sannolikt inte skulle få plats förrän han blev fem. Idag går han på en kommunal förskola med barn upp till tre år, så han skulle ändå få byta efter sommaren. Ibland händer sånt som man slutat hoppas på. Idag hände det! Ikväll ska det firas med pizza och popcorn och saftglasen ska klinga av segerskålar!
torsdag 18 februari 2010
Krig var att jorden återgick till fulhet, Krig var att allting storslaget gick under, Förintelsen av varje lycklig konst och tilltro Som gjort att världen ännu höll sitt huvud högt, Och hävdade logiken eller kärleken, Till dess den outhärdliga sekunden kom - Det inre skriet, plikten att bli galen. Robert Graves med översättning av Göran Andolf
Jag blev klok av handledningen men galen under handledningen, det va konstigt ibland. Sen fick jag ont i huvudet och hade massa ideér som behövde ut. Jag gick till en frisör och fick en huvudmassage som löste upp så mycket spänning så att jag nästan började tro på healing och efter det blev jag klippt och fick skäll. Det va inte okej att klippa sig själv med nagelsax och sen utsätta yrkeskunnigt folk för att städa i oredan. Det va heller inte okej att låta sin syster klippa en med nagelsax. Det är så jävla imponerande med hantverk. Att kunna klippa, att ha gesällbrev på väggen och kunnandet som legitimerar en massage och en utskällning. Jag lovade att inte göra om det. Jag tror att jag kan hålla de löftet ett tag. Jag behöver hjälp med huvudvärk och korta sidor.
Jag är glad att jag får ingå i en grupp av kunniga människor som handleder mig, tack för det! Nu ska jag fördjupa mig i John Cage och sen ska jag spänna på mig ett headset och mima till Bruce Springsteen.
Jag hade kollat på eniro hur lång tid det skulle ta att köra, men det stämde inte så vi fick frysa i ett vintervackert Skärhamn i en halvtimma. Källkritik.... pålitligt...internet....LAU 260Samtidiga nordiska serier var fabulöst bra, och sjukt snuskigt ibland. Hugleikur Dagssons tolkning av Anarchy in the U.K har fått mig att fnissa hela dagen. Det är så enkelt ibland och det krävs så lite, det är så svårt att vara enkel.
Min kamera har en funktion som knäpper av automatiskt när någon ler, men ibland är den kräsen. Många fina leenden blev det dock under dagen. Jag köpte en kasse full med pedagogiskt material för kommande bruk. Bygger en bas som jag hoppas orkar bära min tyngd när jag blir stor och pedagog. Köpte även med mig Freud hem, kan vara bra för Leonard att veta att han kan skylla på mig när han blir äldre. Tog tillfället i akt att fråga Sigmund om massa saker som jag stört mig på, sånt som han kanske ville ändra i efterhand. Han gav mig inga vettiga svar.
Jag jobbar med min röst i min aktiva loop. Har inte förställt den direkt utan hittills låter jag som jag gör. Det är nästan förnedrande att spendera tid med sina egna ljud. Just därför gör jag det. En människa som pratar så mycket som jag gör ska få smaka på sin egen medicin.
Som lärare blir min röst ett verktyg så vi får bli vänner. Jag har klippt isär meningar till ord som jag byter plats med, gör till enskilda ljud, spelar mig själv på synt.
Jag visualiserar mig skuggteater, troligtvis i rent terapeutiskt syfte, men hur skuggteater skulle se ut till mina ljud.
Känns som att jag alltid kommer tillbaka till Killen utan namn i Erlens Loes Naiv Super. Jag måster tillbaka för att komma framåt. Leka, meka, bygga lego och bulta på Brio Bultbrädan. Det har blivit lättare och mer tillgängligt sen jag fick barn såklart, jag har mer gadgets, men jag va jäkligt utrustad innan också.
Igår lekte vi backhoppare framför tv:n hela familjen, dock inte på eget initiativ, men det va kul. Det måste suga så oerhört i magen när man flyger på sina skidor, mer än när man som liten satt i baksätet på vår SAAB 96 och flög över guppet som kom mellan Nyköping och Nävekvarn. Det va lätt min barndoms bästa gupp. Jag har inte riktigt koll på om det är morgonsamling idag, har för mig att det inte är så, och jag är för snorig för att chansa. Dricker Detox-te istället. Min kropp är verkligen en transithall för slaggprodukter. Vik hädan snor och e-ämnen, bort med alla spår av köttlim! Jag motar bort dom med ayurvediska teér och tänker på skuggteater, laddar för att gå en drabbning med ljudet av migsjälv.
From Wikipedia, the free encyclopedia Jump to: navigation, search Multitasking may refer to any of the following: Computer multitasking - the apparent simultaneous performance of two or more tasks by a computer's central processing unit Media multitasking - could involve using a computer, mp3, or any other form of media in conjunction with one another. Human multitasking - The ability of a person to perform more than one task at the same time.
Just nu multitaskar jag mellan samtliga. Jag hade oturen att få en hemtenta på mitt ansvar. Den är inte rolig, knappast kreativ och jävligt omfattande. Jag betar av den i portioner. Jag lyssnar på Laurie samtidigt för att inte vissna i energi och livskraft. Ofta pausar jag och klickar ner fönsterna, lägger bort kursböckerna. Går över i Transitmode.
Jag leker med ord. islands in the stream that is what we are no one in between. Flyttar ord, låter ord, använder ord. Min dator har så många aktiva fönster så jag ser mig sittande framför en skyskrapa. I alla fönster finns något jag håller på med, en aktivitet som jag interagerar med.
Pausar och läser böcker. Hämtade ett stort paket på posten igår med ett lockande innehåll.. Copy Me, Listboken, Alltid redo att dö för mitt barn.... och en hög till som inte kan tillåtas att samla damm. De tre magasinen som kom i brevlådan kräver oxå att öppnas lite.
Det är sol ute, det är fint. Jag hälsar på den till och från dagis. Mina transitfönster är de fönster som jag vill titta in i mest. Jag har nog pyntat dom finare än de otvättade fönsterna som innehåller Kritisk rationalism, Logisk positivism och Paradigmteori. Imorgon ska jag se till att vara klar med dom så att jag kan dra ner rullgardinen och inte låta dom störa mig mer.
Fick tips på handledningen idag att kolla/ lyssna på Laurie Anderson. Jag var inte bekant med henne eller hennes arbeten sen tidigare. Märkte när jag googlade henne att jag kände till Oh Superman. Kände inte till resten. Nu sitter jag med munnen öppen som en fågelholk och kan bara väsa fram - åh laurie. Jag kommer spendera mycket tid med att förundras och beundra denna kvinna
Vi pratade även om att jag ska göra kortare ljudverk/loopar, och koppla ihop dom om jag vill sen, istället för att värdera allt utifrån en växande helhet. Det behövde jag både höra och göra. Jag känner att jag börjar bli trygg i min arbetsrytm, nu ska jag bara hitta min form.
måndag 8 februari 2010
16/2: DEN FARLIGA FÄRGEN? ROSA SOM KÖNSMARKÖR, JÄMSTÄLLDHETSSYMBOL OCH MOTSTÅND Fanny Ambjörnsson om färgen rosas betydelser och föreställningar om genus, sexualitet,jämställdhet och queer i det samtida Sverige. Varför är rosa en så laddad färg? Hur kommer det sig till exempel att man ofta hör hursmåbarnsföräldrar aktivt undviker den rosa färgen till sina döttrar? Eller att de av helt andra anledningar låter bli att köpa rosa kläder tillsina söner? Om färgen rosas betydelser och föreställningar om genus, sexualitet, jämställdhet och queer idet samtida Sverige.
Läste ett reportage om Doreen Månsson i GP:s Två Dagar. Hon sa något så fint om språkbruk, hon sa: "-jo, det är klart att jag anpassar mitt språk efter situationen. I en högtravande akademisk miljö blir jag genast tvärtom, eftersom syftet med ett sånt språkbruk ofta är att förminska andra."
Det stod även om Gunilla Sandbergs utställning Playground Territory. Kul med spel i centrum. Memory, Schack.. Jag ska se den! Den visas på Mors Mössa t. o.m. 21 februari. Memory kommer alltid ligga mig varmt om hjärtat.
I ett försök att riktigt insupa kulturen denna lördag ilade vi till Stadsbiblioteket för lite sagostund kl 14. Målgruppen var människor i åldern 2-3 år. Min vingman är ju mitt emellan så vi satsade allt och va där en minut innan utsatt tid för biljetthämtning (30 minuter före föreställningens start). Då somnade han. Jag åkte hem och lekte med tändstickor istället.
Tänkte mig att mina musikminnen var hållplatser i en Transitkarta, och att tändstickorna var linjen, rälsen... Det växte iväg ganska fort, dessutom saknade jag vinylkänslan. Men det va intressant att bygga se samband. Leka med tändstickor får mig att tänka på Running with scissors, en helt sjuk film som bör ses.
Tänk när tankarna släcks, när inte en tanke för en vidare mot en annan. En slags associationskoma. Där vill jag fan inte hamna. Fast i aum för alltid, trauma INTE transit!
fredag 5 februari 2010
Fredagsunderhållningen på SVT är riktigt bra, och Evan Ratcliff och hans arbete är verkligen värt att fördjupa sig i. Får bli en uppgift för morgondagen. Inser när jag ser och hör Hank von Helvete tala om sitt forna missbruk att rusfri är ett komplett ord som vi saknar i Sverige. Ser fram mot Hank som Cornelis.
Det är svårt att inte tappa fattningen när man ser en så snygg bok. Kartsystem över tunnelbanor. Tunnelbanor är vackert. Graffiti i tunnelbanor är fullomlig skönhet. Jag älskar min stad, jag älskar Göteborg, men spårvagnar är inte grejen. Det kan bara vara ett fnissigt fenomen som fungerar illa. Det manar till fula tags och samtal om vädret. Kartsystem under jorden. I Transit. Där är jag hellre.
torsdag 4 februari 2010
För att fira att kronprinsessan överlevt anorexi har hon fått en custom made svältdocka att se tillbaka på nu när hon ska gifta sig, avla barn och bli tjock. Lyllos henne!
Jag försöker lära mig att blogga från mobilen, och skicka kort från mobilen. Det kan dyka upp ett och annat konstigt här under dagen, eller inte om jag inte får till det.
Analyserade mitt nynnande igår, kom på mig med att sjunga Barry Manilows Mandy när jag skalade morötter, det va inte ens ett nynnande, jag sjunger visst högt. Jag kollade med mr T och det gör jag jämnt, ofta något smörigt som inte alls är anpassat för min ålder. Hittade en SIMS video på TouTube
Ack och ve, inte ens rappar jag när jag lagar husmanskost. Så va ju min första LP-skiva med Dolly Parton. Min bror hade börjat läsa på gymnasiet i Trollhättan och jag skickade beställning på en skiva tills nästa gång han skulle komma hem. Jag var 6 år och min favoritlåt var Islands in the stream. Tror att den måste göra entré i mitt projekt. mr T tänker förvägra mig hjälp om jag gör det karaokestyle ha ha!