My kid will paint that

Klockan är 7 timmar efter deadline för blogginlägg. Jag ligger helt enkelt efter.... jag avskyr att ligga efter. Igår va jag på Ullared och köpte målargrejer till projektet. En roadtrip med girls of the grupp 3. Utflykten tog sannerligen mer på mina krafter än vad jag väntat, för jag minns att jag skulle natta Leonard, och nu är det nästa dag...
Så med detta ber jag om ursäkt för att jag inte höll tidsplanen.

Jag trodde mig ha en ganska klar bild av hur jag ska gå in i gestaltningsarbetet.
Jag snubblade in i 8 Jehovas Vittnen i Slottskogen klockan 7 på morgonen en söndags när jag rastade hund. Det va sju välklädda herrar och en tjej i min ålder. Hon gav mig ett ex av Vakttornet. Nummret jag fick va blänkande och i färg. Det va en kärnfamilj på framsidan och den luktade united states of america! Idén växte att jobba vidare på temat. Den senaste tiden har Jehovas Vittnen uppmärksammats en hel del i media för deras interna konflikter. Pedofiler och våldtäktsmän har getts skydd av organisationen, offrena har fått uppmaningen att bita ihop.


Jag är svag för tidningens layout och ville använda tidningar som material i gestaltningen. Så jag tänkte bygga ett vakttorn, och utgå från min legoborg. Jag tänkte bygga upp den, och sen ha den till mall för att göra en större borg utan dörrar och fönster som jag skulle tapetsera med vakttorn. I tornet skulle små dockor få gestalta övergreppen och våldet inom Jehovas och en inbyggd mp3 spelare skulle loopa All along the watchtower.
Så varför gör jag inte detta projekt.....
för jag känner mig klart med det. Jag vet hur filmen slutar och därmed är det ingen utmaning alls.

Så...whats the plan Stan?
I snart två terminer har jag gått och grubblat på hur jag ska kunna måla, teckna eller ens skriva när Leonard är vaken. Ser han en penna så snor han den direkt och ska måla. Helst på mig eller på det jag målar, eller på väggen. Han har stora block som han ihärdigt målar i och han är mycket bestämd på när han är klar med en sida och vilken färg han vill ha. En sån som mig helt enkelt. Så hur kan jag kombinera dessa viljor av stål? Min KONSTflikt blir helt enkelt att skapa konst tillsammans med Leonard. Vi skiljer oss mycket i hur vi målar. Jag gillar skarpa kantet och klara färger. Leonard störs inte av att alla färger i slutändan blandas till brungrått, då tar han bara ett nytt papper. Leonard skapar bara för att njuta av processen. Jag vill bli som honom men jag kan inte...
Så nu ska vi samköra. Det kommer bli inre och yttre konflikter. Jag kommer bli frustrerad av att Leonard målar på det jag målat. Leonard kommer bli arg när jag målar på samma duk som honom samtidigt.
Förhoppningen är att detta skall resultera i en harmonisk mamma, ett otraumatiserat barn, 3 dukar och en dokumentationsfilm... Och det står gigantiska kassar från Ullared i hallen sprängfylda med dukar och färg. Mutleksakerna är redan uppackade och pussade.