igår hade vår grupp ett eget gestaltningsseminarie hemma hos mig. det va behövligt. känns som om man behöver input nu när det går in i slutfas. jag har efter att ha pratat med gruppen kommit fram till att jag ska skala av mitt projekt något. jag har lagt så mycket fokus senaste dagarna på att bygga om och till min plats, så att jag har tappat lite av min grundidé. jag vill ju inte bygga upp en IKEA-modell (fredrik- du är bäst!) och jag vill poängtera det enkla i att leva stort. man behöver inte hyra in sig på ett kloster i wales eller åka till ett ashram i pune för att komma till insikt, det kan man göra när man väntar på bussen till gråberget. och jag gör ju ett verktyg för att hjälpa till att komma till ett enkelt välbefinnande så då behövs det inte lusthus och paviljonger på min plats. utan enkelheten är nog bästa verktyget, inte distraktionen. jag har haft förbaskat roligt när jag suttit och målat, men nu fyller jag papperskorgen och högerklickar. so be it!
ska nog ta nya bilder också. funderar på att stå i mitten av platsen och sen ta nio kort medans jag snurrar runt (ej i fart såklart). då blir bilderna innifrån platsen och det är ju där jag vill vara. mina bilder som jag arbetar med är nästan utifrånoch in, och det förmedlar ju fel känsla.
så nu får det sluta regna en stund.
angående att bidra till det gemensamma lärandet... på måndagar...
jag ska inte gå in i detalj på varför jag missat flera, men jag har gjort det, det vet jag. en anledning till varför jag uteblev i början va, som jag tog upp på handledningen, att jag inte klarade av samtalsklimatet som rådde på föreläsningar och samlingar.
sen har jag ett logistiskt helvete varje måndag som gör att jag kommer sent. jag lämnar på dagis strax innan nio, och det blir gärna försenat. sen måste jag hem och hämta cykel och när jag kommer fram så har jag suttit och inväntat rast (en gång) men den kom inte. förra veckan va jag på plats till filmen men det finns få saker som kan få mig att se de ofrivilliga igen. jag tyckte inte om den första gången, alla är så mesiga och saknar civilkurage, och en tam lärare blir hjälte för att hon i efterhand talar om att ett barn fått stryk. människan ingrep inte och enligt mig är det en direktbiljett till helvetet på det! så efter att två måndagar suttit i kafeterian och slitit på stolarna så bestämde jag mig för att jobba med projektet igår. sen bidrog jag till det gemensamma lärande på eftermiddagen istället. fel, ja kanske, men jag gör inte alltid rätt ens när jag har rätt. som tur är har jag rätt att göra så.
ska ta mitt ansvar kommande måndagar. problemet är bara att det är studiedag på dagis på måndag och jag har slut på barnvakter...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar