"we have fear in the livingroom with candels and balls"

Interkulturgran



Värmländskpyntgran



Pytteplastgran
'

Strutgran

Konsollkärlek

Ingen som har tagit sig an World of Warcraft kan säga att det är dumma ungar som sitter och häckar framför datorn. Jag vill snarare påstå att det handlar om en generation helt fenomenala mångsysslare, för det tar fan andan ur mig att spela.
Jag har tusen uppdrag, de flesta fattar jag ingenting av, jag vet inte vart jag ska, vart jag är, vem jag är eller varför. Jag slaktar skorpioner, plockar kaktusäpplen, går i nästrid med vildsvin, springer med meddelanden och är helt slut.


Mitt första spel var Jungle Adventure Woodman, det håller än och jag behöver inte riskera att komma bort någonstans. Jag fick det i julklapp på tidiga 80-talet. Min syster fick Donkey Kong med dubbelskärm. Vi satt som ljus i bilen och spelade alla 40 milen från mormor när vi skulle hem i mellandagarna.
Jag vågar inte svära på att jag blivit smartare eller med stresstålig av Woodman, men rackarns vad high tech jag kände mig!

Sen kom Super Mario in i mitt liv, en livslång romans. Konsollkärlek.
Som yngst av tre, så var jag även sista barnet att flytta ur huset. Jag var 16 år och hade spenderat sommaren med kompisar och ett 8-bitars och ett Supernintendo. Sista kvällen hemma hos föräldrarna hade jag inga större (mindre) planer än att låta rörmokarna nita svampar, och min käre far, lite sentimental som man blir när lillan ska flytta, ville att jag skulle sitta i vardagsrummet på deras våning och spela. Vanligtvis var alla produkter av märket Nintendo förpassade till källarplanet där jag hade mitt rum, och mitt tv-rum. Men denna sista kväll sket pappa i Sportnytt, och satt blank i ögonen i den blå hörnsoffan och tittade när jag spelade Super Mario, timma efter timma.

Jag kommer försöka att alltid visa vördnad för spelandet, även om jag inte förstår det. Själv behöver jag en konsoll och nån färglad figur för att behålla intresset. Jag vill ha få valmöjligheter, och om mina liv tar slut vill jag få möjligheten att börja om från banans början eller från en save mitt i. Inga konstigheter, inga gåtor, ingen Lara Croft, inga zombies och inget Grand theft auto.

Vad har jag således lärt mig av veckans uppdrag, bortsett från att slakta kräk med en trästav?

Jag har utforskat chattosfären, och lärt mig språket. Jag kommer nog använda mig av det minimalt, men det är trevligt att förstå vad folk menar. Och eftersom eleverna jag träffar när jag jobbar sitter med MSN på mobilerna och dissar vokaler så är det nog av största värde att jag kan deras ordlista. Nu får jag bara se till att minnas vad jag lärt mig, och se till att lära mig mer.

World of Warcraft, jag ligger nog inte i riskzonen för att bli en missbrukare, jag kommer nog spela mina tio dagar, mer eller mindre, men sen är jag nöjd. Har ett ospelat Ratchet & Clank som lockar mer än vad mitt troll med betar någonsin kommer att göra. Men jag förstår lite mer av själva hypen. Jag har kompisar som har varit på snowboardsemester i Åre med sina engelska WoW-polare. Dom bokade resan innan dom ens mött, för dom kände ju varandra genom spelet.
Jag har inte skaffat mig vänner för livet under veckan, men jag ska inte fnissa åt att andra träffas på sätt som är nya för mig.
För att bli den dialogiska läraren jag vill vara, så är det nödvändigt att jag har bättre koll på de former för umgänge som råder. Jag skulle önska att det hette nåt annat än lärare. Det ligger så mycket gammal skit i det ordet på något sätt. Fast namnbyten brukar inte göra den stora skillnaden ändå. I äldrevården torkar man skit och diskar disk oavsett om man kallas vårdbiträde, hemtjänstassistent eller hemvårdare och som lärare snackar man skit oavsett om man kallas utbildare, pedagog eller fröken, LR?

GÖTEBORGS-POSTEN TORSDAGEN 18 DECEMBER

sidan 18;
Lärare får utbildning om data- och tv-spel.
Okunskapen om data- och tv-spel är stor i skolan. Nu startar projektet Spelrum, en serie föreläsningar över Sverige i syfte att utbilda lärare i spel. Intresset är stort. -Vi har blivit nedringda, säger initiativtagaren Lisa Lindell..().

YGTBK!!

Häftklammrad

Nu är jag hemma igen efter ett intensivt ett och ett halvt dygn på hospitalet.
Jag spelade WoW på natten hemma innan det var dax att ge mig av till sjukhuset. Där fick jag hoppa i operationssärken bestående av skjorta öppen bak och lårhöga strumpor. Sen fick jag två gram panodil och "en liten rackare som gör att du inte bryr dig".
Rackarn, och sviterna av mitt tragglande med mitt Wow-troll gjorde att jag somnade och vaknade när det var dax att åka in på operation. Det är nåt i den där masken man får över ansiktet som luktar gott. fast ändå illa. Och somnar gör jag alltid innan dom har räknat klart.

Gårdagen sov jag och kved mest. Jag är innerligt glad att det finns morfin för jäklar vad ont det gör efteråt. Det va en Laparoskopisk operation men det känns det med. När jag kom tillbaka till avdelningen fick jag eget rum med TV, en lyx jag aldrig haft förut. Så där har jag spenderat dygnet tills jag kom hem idag. Har sex hål i magen som är ihophäftade. En av läkarna som opererade kom i förmiddags och va så nöjd med resultatet. De hade hittat flera hål i buken som de sytt ihop samt tagit bort gallblåsan som va full med pepparkornstora stenar.

Det är fantastiskt att man kan få åka hem ett dygn senare. Helt underbart. Så nu ligger jag uppstaplad i soffan med dator i knät och katt vid fötterna. Killarna sover eftermiddag och morfintabletterna verkar för fullt.
Ah, du ljuva välfärdssamhälle!!

Nog om detta och över till World of Warcraft. Fy för den lesjuka vad svårmanövrerat det är att spela på datorn. Jag som är en hängiven plattformsspelare och tycker att en långhelg med Crash Bandicoot

på PS2 slår vilken weekendresa som helst blev helt paralyserad av att sitta med piltangenter och jaga vildsvin med mitt magiska troll.


Jag blir nog inget hängivet fan direkt. Jag tycker att Zelda är nog komplicerat med uppdrag och springmaraton, detta är överkurs för mig.. Men jag ska inte ge mig utan ska på´t igen ikväll.

Jag har kommit på vad mitt nästa uppdrag ska bli... ofta får jag meddelanden via sms eller mail som jag inte förstår. Det är nåt slags chat/msn-språk som jag verkligen inte behärskar, men förstår att jag måste förstå för att ha en chans att hänga med mina framtida elever. Så, jag ska lära mig chatska. Jag gillar inte MSN och chatter, blir störd när jag sitter och jobbar med nåt och så plingar det till med jämna mellanrum och så skriver nån nåt oläsligt om lol, brb och konstiga symboler.
Ack, ve vad jag åldras....

WoW

Så, nu jäklar är jag på väg.... 10 dagars free trial. Efter massa uppgiftslämnande som jag hade velat vara utan, så får jag tillslut ladda ner programmet och börja.

Det är dax, och jag entrar

"Into the night I search out I search out your love"

Nu har jag nattat mitt hjärtats fröjd och glädje och ska ge mig ut på nattvandring i cyberspace.
Vad ska jag ta mig an?



Innan jag sticker vill jag bara stanna upp ett ögonblick och reflektera över dagens frukostmöte. Examensstudenterna höll i dagens upplägg, och dom inledde med att visa Gerda Gök, en helt sjuk animerad film. Filmen var hämtad från 25 pärlor - Animerade filmer för folk med humor.
Efter det redovisade Maja Sjöström sitt exjobb Små digitala tillfällen som var jäkligt intressant!
Dels för att det är så intressant, och dels för att hon hade bra tips inför vårt grupparbete i gestaltning. Jag ska genast ladda ner Monkeyjam!

Men så till veckans uppgift _digital miljö.
Jag ska under veckan interagera i minst två digitala miljöer. Jag är ju en FACEBOOKER by choice, och spenderar gärna dötid där, spelandes Betapet och kollar på kort och grejer.
...så, jag ska leta mig till nått som är långt ifrån den digitala verkligheten.
Jag vill inte ge mig in i nått forum och agera under alter ego, dels för att jag inte vill göra en Günter Wallraff och snoka i andras allvar, och dels för att jag inte vill tappa bort mig i att lägga fokus på att gå in i en roll som tar nyfikenheten från uppgiften.

Så vad är jag då genuint ointresserad av men bör veta för framtida bruk.....
.... nattens uppdrag får nog bli World of Warcraft. Det är jag verkligen helt nollad på.

Så...."Into the night I search out I search out your love"....

KONSTnärligt mästerverk

Tyvärr hörde jag inte riktigt vad som sades bara, men jag ska se om den med text vid tillfälle. Och vad hände med frukosten..hallå!!! Om man går upp apatidigt och tittar på Teletubbies, och drömmer om en frukostmacka men håller sig för att man ska äta på skolan om några timmar, och sen kommer till skolan och det inte ens finns plastmuggar och tepåsar, då är det knivigt.

Och varför kan man inte handla med kort i fiket. Måndagens morgonmöte hade varit så jävla bra om det:
Hade funnits frukost!!
Och te!!
Och text på filmen.

I övrigt var det ett briljant uppslag till en ny vecka.

Overload

Mitt i all hets så missade jag att slutföra min blogg för vecka 47. Ibland blir det kortslutning helt enkelt.
Jag sammanfattar...:
Måndagens filmer var skit bra och jag har blivit ett fan av Wholphin. Eftersom jag jobbar extra i vikariepool är det suveränt att ha nån kortare film i bakfickan. Och efter Eva Dahlgrens gripande tal i riksdagen idag så vet ingen jävel om man kommer kunna ta del av film på internet så länge till. Såvida man inte prenumererar på ett magasin såklart, och då tycker jag att Wholphin verkar vara ett solklart val.

Tisdagens föreläsning om Interkulturell undervisning och pedagogik är nog en av de föreläsningar som tilltalat mig bäst. Jag ska verkligen se till att ALDRIG objektifiera elever!!!
På eftermiddagen hade vi ett oplanerat besök av Fredrik Gunve, det var inspirerande och jag skulle gärna gå på en av hans workshops!!

Fredagens föreläsning missade jag dessvärre... men jag hoppas att det inte har för stor inverkan på min framtid som lärare.

Nu ska jag snart bita i det sura äpplet och ta itu med mina kompletteringsuppgifter på min hemtenta i svenska. Surt som citron.
Sen ska jag passa på att jobba lite med skissboken också, eller själva boken är ju inlämnad, men skissat har jag gjort lite här och var, och allt är i ljuvlig oreda, så jag får klistra in när jag återförenas med den.